KRÖNIKA. Nästan hela SANT-mötet hölls på engelska. Det är inte så märkligt då i stort sett all antropologisk forskning publiceras i engelskspråkiga tidskrifter. Som vår nestor Ulf Hannerz påpekade i slutet av samtalet, så är en förutsättning för att göra antropologi mer tillgängligt i svenska samhället, att vi skriver och publicerar oss också på svenska. Jag hoppas att andra antropologer antar utmaningen att bidra till att göra antropologi till ett allmänt accepterat perspektiv också i svenska samhället, skriver Lotta Björklund Larsen.

Vad betyder det att bry sig om antropologi? ”Taking Care” var temat på Svenska antropologföreningens årliga konferens förra veckan vilket gav en upplagd möjlighet att bjuda in och diskutera hur vi ser på antropologins roll också utanför akademin – i organisationer, i företag och i samhällslivet brett. Jag bjöd in Anna Hedlund (Göteborgs universitet), Karin Andersson (Einride), Marlen Eskander (Läsfrämjarinstitutet), Michael Barrett (Etnografiska museet) och Petra Jonvallen (Riksdagens utvärderings och forskningssekretariat) till ett rundabord-samtal. De har alla gedigna antropologiska utbildningar och långa erfarenheter från olika samhällssektorer. Katarina Graffman, egenföretagare som outtröttligt drivit det antropologiska perspektivet utanför akademin, modererade.

”Vi pratar ofta om tillämpad antropologi, men vem har någonsin hört om tillämpad statsvetenskap?”

SAOB (saob.se) är en vidunderlig källa både för inspiration och till eftertanke. Svenska Akademiens ord­bok beskriver svenskt skrift­språk från 1521 till våra dagar. Att bry – care – ger för dagen att det är ett gammalt ord och därmed ett vars betydelse ändrats och utvecklats med tiden. Jag fäste mig vid tre olika definitioner som var och en belyser olika aspekter varför antropologin bör få – och ha – en mer självklar plats i svenska samhället. Vi pratar ofta om ”tillämpad antropologi”, men som Petra Jonvallen sa, vem har någonsin hört om ”tillämpad statsvetenskap”?

Den nutida definitionen av bry sig om beskrivs som att fästa avseende vid, vårda, befatta sig med, taga notis om. När jag själv upptäckte antropologi – eller snarare det antropologiska perspektivet, så gjorde jag det i relation till andra, vad jag trodde vara vedertagna sanningar. Min första examen var som samhällsekonom, eller snarare i ämnet nationalekonomi, som jag i ärlighetens namn inte förstod. Men jag tog mig igenom, ville gärna forska men kunde inte riktigt bry mig om nationalekonomin – på riktigt. Jag förstod inte varför jag inte kunde ställa vissa frågor inom det nationalekonomiska paradigmet. Istället arbetade jag i många år och i olika länder med software till banker. Något som kontinuerligt förvånade mig i mitt arbete var att bankernas kultur var så olika. De handlade med samma finansiella instrument och med varandra och använde samma programvara som jag installerade och undervisade i. Varför denna olikhet? När möjligheten kom att läsa vidare valde jag antropologi, som ett sätt att försöka förstå varför människor är lika och olika. Med det antropologiska perspektivet öppnade sig en annan värld, ett annat perspektiv. Det blev samhällsekonomi på riktigt – inte begränsad av nationalekonomins frågeställningar!

”Var är antropologerna?”

Denna aha-upplevelse gör att jag bryr mig om antropologi. Mycket. Vi antropologer har möjlighet att tillföra en annan kunskap än den vanligt accepterade, baserad på snäva perspektiv där människan i all sin komplexitet kommer på undantag. Karin Andersson berättade om UX, User Experience, som en framväxande profession. I grund och botten handlar det om hur människan använder och erfar digital teknik. De etnografiska metoderna borde vara i centrum för att utbilda människor i denna profession, men här hålls ofta kurser av andra. Var är antropologerna frågade hon sig? Idag är digitaliseringen i fokus i samhällsdebatten och börjar även leta sig in på de antropologiska kurserna. Men kanske ska vi ta ett steg tillbaka, lägga ett mer holistiskt perspektiv, på människans förhållande till det materiella? Michael Barrett efterlyste detta. Kanske ska mer fokus läggas på alla möjliga slags materialiteter i de antropologiska utbildningarna? Vad skiljer och förenar hur vi ser på föremål från fjärran, generation Biancas hyperkonsumtion av kläder, koloniträdgårdar och vårt dagliga arbete med mobilerna?

Vilket leder mig till den andra definitionen. Ett bry kan också vara en förvilling, bestyr, krångel, bekymmer – ett hufvudbry. Antropologer tar ofta ett helhetsperspektiv på samhällsfenomen. Vi försöker se det från människans perspektiv, eller snarare från människor tillsammans. Konferensens bägge huvudtalare, Inge Daniels och Liana Chua, gav fantastiskt inspirerande insikter till hur antropologi kan ge mer insiktsfulla men också bättre svar på dagens utmaningar än dessa ändlösa enkäter, utvärderingar och mätningar som vi människor kontinuerligt utsätts för. Dessa två eminenta forskare var brydda om två väldigt olika fenomen. De var exempel på SAOBs definition att ”underkasta sig mycket tankearbete, göra sig mycket besvär med att fundera ut”. Kanske ska detta vara antropologins ledstjärna? Flera av rundabords deltagarna uttryckte att vi kanske inte skall sätta så stor betydelse att just vara antropologer men istället välutbildade människor som kan använda sitt kvalitativa perspektiv på många samhällsfenomen? Annas berättelse om sitt arbete med att utvärdera polisens avhopparverksamhet var ett sånt exempel från Sverige. Som hon påpekade kan man inte säga att man har en avhopparverksamhet när det handlar om 1 (ett!) möte med potentiella avhoppare som saknar uppföljning. Beslutsfattare borde önska sig mer av sådana insikter, men här är forskaren irriterande och skapar merarbete. Med Annas insikter går det ju inte att bara bocka av att man nu har en avhopparverksamhet.

”Antropologer kommer med otrevliga insikter.”

Att Daniels och Chua var brydda illustrerar också en tredje betydelse av att bry, vilket är att bringa i oreda, störa. Deras perspektiv handlar om att sätta tankarna i rörelse, sätta myror i huvudet på beslutsfattare och makthavare. Antropologer kommer med otrevliga insikter som inte passar i det ganska enkla sanningarna som ofta presenteras. Inte minst ställer antropologin kritiska frågor genom att sätta människan i centrum. Marlen berättade om när hon arbetade på Södertälje kommun och de gång på gång skapade projekt för att komma åt segregationen, projekt som sällan ändrade något. Men också hur etnografiska metoder kan bidra med något nytt. Det fanns en plats för spontanidrott men som ofta var skräpig och smutsig. Politikerna ville ta bort den, den kostade för mycket att hålla ren men de behövde ett underlag för beslutet. Marlen gjorde en kvalitativ studie där hon istället såg på vem som använde platsen, hur många som var där och hur mycket aktiviteterna på platsen uppskattades. Dessa mänskliga perspektiv gav politikerna en helt annan insikt. Det fanns ett stort värde i denna plats, den kostade ju inte bara pengar att hålla ren. Dessutom behövde man inte bygga ytterligare en idrottsplats. Här fanns ju redan en!

”En förutsättning för att göra antropologi mer tillgängligt i svenska samhället är att vi skriver och publicerar oss också på svenska.”

Nästan hela SANT-mötet hölls på engelska. Det är inte så märkligt då i stort sett all antropologisk forskning publiceras i engelskspråkiga tidskrifter. Som vår nestor Ulf Hannerz påpekade i slutet av samtalet, så är en förutsättning för att göra antropologi mer tillgängligt i svenska samhället, att vi skriver och publicerar oss också på svenska. Jag hoppas att andra antropologer antar utmaningen att bidra till att göra antropologi till ett allmänt accepterat perspektiv också i svenska samhället.

”Vi måste erbjuda våra studenter ett ordentligt alternativ till en akademisk karriär.”

Vi måste bry oss och bry oss om antropologi, att ämnet praktiseras i och utanför akademin. Här är tre bud på varför antropologin bör spela en större roll för det ena går inte utan det andra.

För det första, vårt perspektiv bidrar med andra insikter, bortom instrumentella nationalekonomiska modeller, juridiska bokstavstolkningar, organisationsscheman och simplifierande management modeller. Antropologer kan ge nya, men också irriterande, insikter för beslutsfattare vilka behövs mer än någonsin i denna komplicerade värld.

För det andra, om antropologin ska kunna spela denna roll måste den bli mer etablerad i svenska (kunskaps)samhället. Sverige har fortfarande mycket att lära från andra länder, t.ex. våra grannländer Danmark och Norge där antropologer ses i många olika yrkesroller utanför akademin.

För det tredje, vi måste erbjuda våra studenter ett ordentligt alternativ till en akademisk karriär. Vad ska de använda den antropologiska kunskapen till? Förutom att det är superspännande? Om vi inte kan göra detta är jag rädd att de antropologiska institutionerna kommer på undantag. Vi kan inte ge ordentliga utbildningar om det inte finns tillräckligt med studenter.

Foto (högst upp) av Geetanjal Khanna på Unsplash

Foto (i mitten) av Lotta Björklund Larsen

Foto (längst ned) av Katarina Graffman

Antroperspektiv är Sveriges första webbtidning som erbjuder antropologiska perspektiv på allt från spännande kulturella fenomen till aktuella händelser i dagens komplexa och diversifierade värld. Våra skribenter är i huvudsak antropologer men också andra som är förtrogna och identifierar sig med antropologiska metoder och perspektiv. Vår ambition är att, med en bred palett av fälterfarenheter samt med en skarp antropologisk analytisk blick och kunskap om aktuella liksom också förbisedda men viktiga ämnen, etablera antropologiska perspektiv som en viktig samhällsresurs och därigenom vitalisera det offentliga samtalet om allt från global kultur och politik till mer lokala frågor och vardagsliv.

Om du vill skriva en artikel läs instruktionerna på Skriv en artikel i Antroperspektiv!