KRÖNIKA.

Här kommer några reflektioner om svensk vardag. Det började någon gång på våren med en faktura från det elföretag som håller mig varm och upplyst en stor del av året. Enligt mina anteckningar gjorde jag en utbetalning, men den måste på något sätt ha kommit fel, så inbetalningen verkar inte ha skett. Nästa steg är att ärendet hamnar hos ett inkassoföretag, vars verksamhetsformer jag så småningom kommer att undra över något. Det blir tillägg till den ursprungliga elräkningen. Och så börjar ärendet en rätt långsam rörelse genom en labyrint där det inte-så-snabba PostNord också ingår. (Det hjälper väl inte att försändelser så småningom har att eftersändas till en sommaradress.)

”Minnen från fältstudier i Västafrika…”

Så kommer till sist också ett brev från Kronofogden. Intressant, tycker jag – med både krona och fogde inblandade låter det som en riktigt gammelsvensk institution. Jag svarar med en noggrann förteckning av dateringar i hela korrespondensen, påpekar att Kronofogden nog inte arbetat så snabbt heller. Nu kommer svaret därifrån rätt snart, från kontoret i Gävle, att ärendet avskrivits – undertecknat av någon tjänsteman vars efternamn slog mig som kulturellt bekant. Minnen från fältstudier i Västafrika…

”‘Edo’ är den folkgrupp som har sin hemvist kring det gamla klassiska kungadömet Benin, i södra Nigeria. Och nu har den en biträdande kronofogde.”

Jag kollar namnet på nätet. Jodå, mannen ifråga hade en tidigare anställning på Läkerols fabrik i Gävle, men han var också svensk företrädare för Edo-folkets internationella organisation. ”Edo” är den folkgrupp som har sin hemvist kring det gamla klassiska kungadömet Benin, i södra Nigeria. (Jag har varit där.) Det är förstås en av många nigerianska etniska grupper som nu har sina globala diasporaer. Och nu har den en biträdande kronofogde.

”Läkaren är från Tunisien. Undersköterskan är kurdiska, från Irak. Hennes elev från Somalia.”

Allt detta påminde mig om andra vardagliga erfarenheter. Jag har åldern inne för att göra rutinbesök hos en vårdcentral, praktiskt nog belägen i huset bredvid mitt i centrala Stockholm. Den kvinnliga läkare jag oftast träffar är från Tunisien. Undersköterskan är kurdiska, från Irak. Vid mitt senaste besök hade hon en elev, som höll på att lära sig handgreppen. Hon var från Somalia. När jag sedan går till ett eller annat av grannskapets apotek träffar jag apotekare som är etiopier, somalier eller från Iran. (Den sistnämnda föredrar att kalla sig ”persiska”.)

”Samtalet kan inte bli så långt, det sitter en annan patient i väntrummet utanför.”

Alla dessa verkar finna ett visst nöje i att träffa en senior patient/kund som visar intresse för deras bakgrund, kanske rentav har någon kunskap om den. Men samtalet kan inte bli så långt, det sitter en annan patient i väntrummet utanför, eller bakom mig står en annan kund med nummerlapp.

”Kanske kunde forskning om dessa särskilt insatta nya svenskar vara något för särskilt utsatta antropologer?”

Dock tänker jag om och om igen att det skulle vara intressant med etnografiska studier av den svenska hälsoapparaten och hela dess beroende av invandrad arbetskraft på olika nivåer. Hur ser dessa inflyttare på Sverige och svenskarna Hurdana är deras mera interna nätverk? Kanske kunde forskning om dessa särskilt insatta nya svenskar vara något för särskilt utsatta antropologer?

Text: Ulf Hannerz

Foto: Nguyễn Hiệp på Unsplash

Antroperspektiv är Sveriges första webbtidning som erbjuder antropologiska perspektiv på allt från spännande kulturella fenomen till aktuella händelser i dagens komplexa och diversifierade värld. Våra skribenter är i huvudsak antropologer men också andra som är förtrogna och identifierar sig med antropologiska metoder och perspektiv. Vår ambition är att, med en bred palett av fälterfarenheter samt med en skarp antropologisk analytisk blick och kunskap om aktuella liksom också förbisedda men viktiga ämnen, etablera antropologiska perspektiv som en viktig samhällsresurs och därigenom vitalisera det offentliga samtalet om allt från global kultur och politik till mer lokala frågor och vardagsliv.

Om du vill skriva en artikel, läs instruktionerna på Skriv en artikel i Antroperspektiv!