KRÖNIKA. Den kanske viktigaste egenskapen vi antropologer har är empati! Vi är skolade till att bli inkännande med en förmåga att förstå de människor vi studerar på deras egna villkor men samtidigt kunna se sådant som de själva inte ser. Denna förmåga är välbehövlig inom user research, skriver Karin Andersson.

Jag minns ett samtal jag hade med en lärare på universitet, precis innan jag tog examen 2009. Min kärlek och tro till antropologi har jag aldrig tvivlat på men det som bekymrade mig var VAD jag skulle bli när jag väl hade tagit min antropologexamen. Jag undrade vad man kan jobba som? “Allt detta”, svarade läraren och gav mig ett A4-papper, fyllt till bredden på båda sidorna med alla möjliga olika sorters titlar som inte sa mig någonting.

”Jag möttes av stor oförståelse och även okunskap om vad antropologer gör.”

Lika uppgiven som innan stångade jag mig snart ut i arbetslivet och fick förmånen att jobba med Katarina Graffman i två år (doktor i antropologi och ganska känd från TV). Sedan var det dags att prova mina vingar på eget håll. Jag möttes av stor oförståelse och även okunskap om vad antropologer gör men lyckades få jobb på ett antal företag som ägnar sig åt marknadsundersökningar, främst med fokus på enkäter. Jag trodde, glad i hågen och förhoppningsfull, att jag skulle kunna få de här företagen att vidga sina perspektiv och metoder men insåg snabbt att så inte var fallet. De flesta antropologer som läser detta förstår säkert sålunda att jag vantrivdes.

Till slut hittade jag ett företag som är intresserade av att göra rätt “undersökningar”, sådana där man tittar på beteenden och hur folk ”gör” när de använder olika produkter eller mjukvara – nämligen user research.

Med denna artikel vill jag framförallt rikta mig till alla nyblivna antropologer som, precis som jag gjorde när det var dags att lämna universitetet och börja jobba, kanske känner sig lite vilsna och undrar: Vad kan jag jobba med? Vad kan jag jobba som?

Det finns gott om möjligheter att tillämpa och nyttja antropologiska perspektiv och kunskaper, inte minst inom teknologi- och produktutveckling! Den så kallade tech-branschen är inne – den är lukrativ och spirar och behovet av kvalitativ förståelse av människan blir allt större. Det kan kännas som ett stort steg mellan klassisk antropologi och tech men faktum är att branschen har ett stort behov av att förstå människor, i synnerhet hur människor använder sig av tekniska och digitala lösningar. Jag vågar till och med påstå att ju mer tekniskt det är, desto större är behovet av den antropologiska och den mänskliga förståelsen.

De unika färdigheter (deltagande observationer, långa samtal) och perspektiv (antropologiska teorier och ett outsinligt och alltid växande lager av etnografiska exempel) som vi antropologer genom århundraden har byggt upp gör oss till utmärkta user researchers. (Och också UX researchers men det, och skillnaden dem emellan, kan jag skriva om vid ett annat tillfälle).

”Vi är tränade i att förstå och tolka olika kulturella kontexter, vilket är avgörande för att förstå användarnas beteenden och behov.”

Dels har vi ett kulturellt perspektiv. Vi är tränade i att förstå och tolka olika kulturella kontexter, vilket är avgörande för att förstå användarnas beteenden och behov. Genom att integrera denna kunskap i user research kan ni bidra till att utforma produkter och tjänster som är anpassade till specifika målgrupper och kulturella sammanhang.

Antropologer har även kunskap och erfarenhet av att använda kvalitativa metoder för att samla in och analysera data; vi kan genomföra djuplodande intervjuer, observationer och deltagande observationer. Genom att använda etnografiska tekniker kan vi tillhandahålla en grundlig förståelse för användarnas upplevelser och behov, vilket ger värdefulla insikter för att förbättra användarupplevelsen och produkten. Bra för användaren/konsumenten och bra för företaget – en solklar win-win situation.

”Genom att tillämpa empatiska, antropologiska metoder kan vi bidra till att skapa produkter och tjänster som är meningsfulla och användarcentrerade..”

Sist men inte minst, den kanske viktigaste egenskapen vi antropologer har är empati! Vi är skolade till att bli inkännande med en förmåga att förstå de människor vi studerar på deras egna villkor men samtidigt kunna se sådant som de själva inte ser. Denna förmåga är välbehövlig inom user research eftersom den tillåter de som jobbar med produktutveckling att sätta sig in i användarens situation och förstå deras känslor, utmaningar och motivationsfaktorer. Genom att tillämpa empatiska, antropologiska metoder kan vi bidra till att skapa produkter och tjänster som är meningsfulla och användarcentrerade.

Mitt råd till er antropologer som kanske känner er lite vilse i vad ni kan jobba med – varför inte testa user research och produktutveckling? Kan mycket väl visa sig vara just ert gebit.

Foto (högst upp): av Kelsy Gagnebin på Unsplash

Foto (Prylberget): SVT/UR

Foto (i mitten): av Emre på Unsplash

Foto (längst ned): Karin Andersson

Antroperspektiv är Sveriges första webbtidning som erbjuder antropologiska perspektiv på allt från spännande kulturella fenomen till aktuella händelser i dagens komplexa och diversifierade värld. Våra skribenter är i huvudsak antropologer men också andra som är förtrogna och identifierar sig med antropologiska metoder och perspektiv. Vår ambition är att, med en bred palett av fälterfarenheter samt med en skarp antropologisk analytisk blick och kunskap om aktuella liksom också förbisedda men viktiga ämnen, etablera antropologiska perspektiv som en viktig samhällsresurs och därigenom vitalisera det offentliga samtalet om allt från global kultur och politik till mer lokala frågor och vardagsliv.

Om du vill skriva en artikel, läs instruktionerna på Skriv en artikel i Antroperspektiv!