Antropologins största gåva är något av en evig gåta

Gustaf Redemo: Åren på resande fot i antropologins land har delvis gjort mig till en främling. Ibland känner jag mig mer befryndad med mina invandrade elever än de infödda. Främlingar har en inneboende förmåga att skönja institutionerna bakom det konventionella. Som lärare, men också som antropolog, försöker jag låta mina elever skymta antropologins skattkista och locka dem till att försöka nå den andra världen, trots riskerna som lurar där och hemkomstens krux. Fortsätt läsa Antropologins största gåva är något av en evig gåta

Har Etnografiska museer spelat ut sin roll?

Helena Wulff: Etnografiska museer måste förnya sig. Men inte genom publikfriande tillfälliga utställningar som har producerats utan etnografisk expertis utan genom att anlägga ett kosmopolitiskt perspektiv, ett globalt grepp. Det innebär att se bortom etniska och nationella identiteter, öppna upp för jämförelser, visa förbindelser och kontakter, och spåra utbyten över politiska gränser, utmana gränser av olika slag. Fortsätt läsa Har Etnografiska museer spelat ut sin roll?

Vad betyder det att bry sig om antropologi?

Lotta Björklund Larsen: Nästan hela SANT-mötet hölls på engelska. Det är inte så märkligt då i stort sett all antropologisk forskning publiceras i engelskspråkiga tidskrifter. Som vår nestor Ulf Hannerz påpekade i slutet av samtalet, så är en förutsättning för att göra antropologi mer tillgängligt i svenska samhället, att vi skriver och publicerar oss också på svenska. Jag hoppas att andra antropologer antar utmaningen att bidra till att göra antropologi till ett allmänt accepterat perspektiv också i svenska samhället, skriver Lotta Björklund Larsen. Fortsätt läsa Vad betyder det att bry sig om antropologi?

Döden, livet och de smutsiga krigen genom tid och rum – en intervju med Sverker Finnström

INTERVJU. Årets SANT-konferens har ”taking care” som tema, vilket fick Sverker Finnström att återvända till sitt första fältarbete och en begravning i inbördeskrigets Uganda. Några berusade äldre män och kvinnor firade en man som nyss begravts. Alla fantastiska äventyr han upplevt under sitt långa liv, alla barn och barnbarn han fått, allt skulle uppmärksammas. Döden var närvarande, men det var livet som firades och vårdades. En av männen blåste i sin flöjt och en annan berättade om sin tid som infanterist i andra världskrigets Burma, ett krig i en annan tid och på en annan plats än det som Sverker hade kommit för att forska om. Sverkers presentation på SANT 2023 rör sig över tid och rum. I denna tankeväckande intervju för Antroperspektiv funderar han kring det som ledde honom till årets konferens och djupdyker i de globala frågornas lokala angelägenhet. Eller om det var tvärtom? Eller kanske både och?! Hursomhelst, spännande läsning utlovas i så gott som varje rad – och även en del mellan raderna! Fortsätt läsa Döden, livet och de smutsiga krigen genom tid och rum – en intervju med Sverker Finnström

Antropologi, humanekologi och pengarnas magi

Alf Hornborg: Vår kollektiva rörelse mot katastrof är i sista hand inte en konsekvens av hur ekonomer tänker utan av hur de pengar är utformade som formar deras tänkande. Inget av de hundratals förslag på ekonomiska reformer som jag har stött på utmanar allsyftespengarnas grundläggande logik. Men mänsklighetens (eller åtminstone civilisationens) möjligheter att överleva antropocen hänger på om vi kan utforma dem på ett mera hållbart sätt – om vi kan bli herrar över den artefakt som har blivit herre över oss. Fortsätt läsa Antropologi, humanekologi och pengarnas magi

Det sociala arbetets marknadsplats – en flanerande professors betraktelser

Magnus Dahlstedt: Innan föredraget flanerar jag med etnografens blick runt, tittar på folk, följer deras rörelseschema. Så småningom går det alltmer upp för mig. Det jag under lång tid ägnat mig åt att undersöka uppenbarade sig, mitt framför mig: den alltjämt pågående omvandlingen av samhället – däribland det sociala arbetet – till marknad. Fortsätt läsa Det sociala arbetets marknadsplats – en flanerande professors betraktelser

Observationer, reflexivitet och kulturanalys – etnografi som superkraft inom hälso- och sjukvårdsforskning

Emma Lindblad: Forskningsfrågor inom hälso-och sjukvård kommer ofta från personer som i sin professionella roll har sett något som antingen rör den egna professionen eller som rör patienter. Men många gånger kan det vara svårt att komma förbi det vi tar för givet när vi verkar i vår professionella miljö. Medicin, precis som allt annat, har sin speciella historia, kultur och identitet som formar vad människor ser och vilka frågor som ställs. Fortsätt läsa Observationer, reflexivitet och kulturanalys – etnografi som superkraft inom hälso- och sjukvårdsforskning

Att läsa böcker och följa förfädernas spår

Sverker Finnström: Skärmar i alla ära, men det är svårt att slå läsupplevelsen med en bok i ena handen och en blyertspenna i den andra. I bokhögens tillfälligheter ser man ibland oväntade historier och paralleller. Ibland närvarar våra antropologiska förfäder, som osynliga medläsare, vakandes över våra axlar. Fortsätt läsa Att läsa böcker och följa förfädernas spår

Antropologi då och nu

Ulf Hannerz: På sin tid diskuterades ”tredje uppgiften”, samverkan med det omgivande samhället – de som finner sina yrkessysslor vid högskolor och universitet ska först och främst forska, och för det andra undervisa studenter, men de bör också nå ut, upplysa och samarbeta med folk utanför den akademiska världen. Och rentav skriva något på svenska för dem ibland. Fortsätt läsa Antropologi då och nu

När goda intentioner slår fel – nyanlända flyktingars erfarenheter av Etableringsprogrammet

Nina Gren: I en kontorsbyggnad nära stadens centrum fylls ett stort rum med människor. De samlas runt tre olika personer – tolkarna mellan svenska och arabiska, svenska och dari eller svenska och somaliska. En medelålders blond kvinna presenterar sig som Fredrika Lundgren och hon delar ut broschyrer och gratulerar alla i rummet till att ha fått asyl. Sedan följer lite allmän information om Arbetsförmedlingen och … Fortsätt läsa När goda intentioner slår fel – nyanlända flyktingars erfarenheter av Etableringsprogrammet